Rosa band och blå nålar

Om man säger ett ont ord om (den av Aftonbladet och TV3 annekterade) "Rosabandet-kampanjen" så är man stämplad som kvinnohatare och snåljåp. Jag har noterat att i de fall då nån påpekat att runt 10 000 män drabbas av prostatacancer vilket är långt fler än de 7000 bröstcancerfallen så uppmanas denne att sluta gnälla. Och på ett sätt har de ju rätt. Varför gnälla på att man samlar in pengar till ett gott ändamål?

Rosa bandets syfte är att samla in pengar för förebyggande, påträffande, botemedel och omsorg. Just vad gäller de två första punkterna är vi väl tusenmilakliv före i Sverige när det gäller bröstcancer än prostatacancer? Det finns ingen motsvarighet till mammografi för män idag. Det kanske är ett argument för att även uppmärksamma även denna sjukdom?
Men det faktumet att det bara finns utrymme i svenska media för en sak i taget är rätt slående i det här fallet. Precis som att det alltid är en specifik konflikthärd som det fokuseras på så finns det plats att uppmärksamma en folksjukdom. Och det är tydligen bröstcancer.

Det finns tydligen en blå nål att köpa på apoteket men det har knappast uppmärksammats någonstans. Och den mycket roliga och effektiva internationella kampanjen MOVEMBER har inte lycktas slå igenom i Sverige. Jag noterar att den svenska sidan ser ut som förra året så det verkar stendött. Synd, för det är en mycket rolig (australisk faktisk) idé. Aftonbladet gjorde en rip off på den i våras kallad "Mustaschkampen" vilken kändes tramsig (inget fokus på sjukdomen utan på kändisar och en ful och usel websida) om man jämför med MOVEMBER som är väldigt seriös. Jag hade mustasch i våras och stoltserar hellre med det än en nål. Men Barbamamma har köpt en nål till mig ändå. Så jag får väl köpa henne ett band. Så att vi kan smälta in på stan.