Jag är spotifierad

Efter ett par dagar med Spotifiy så är jag mycket nöjd. Fick en inbjudan till gratisversionen. Utbudet är överraskande stort och det är väldigt lite reklam än så länge. Har hittills mest lyssnat på diverse julsånger och barnvisor med Barbidur men även några skivor som jag missat och intresserat mig för efter att recensenternas årsbästalistor publicerats.

Så länge man har bra högtalare kopplade till datorn så är detta en intressant tjänst som komplement till Itunes. Helt enligt konceptet att själv söka det man vill lyssna på istället för att bli matad med blandad musik från radion.

Vad jag egentligen har lyssnat på

I de krönikor som Nick Hornby skriver i tidningen The Believer (finns samlade i boken "The Polysyllabic spree") listar han de böcker som han har ämnat läsa och skriva om och så en ärlig lista över vad han i verkligheten läste. Mycket underhållande som alltid när det gäller den mannen (med undantag då från den senaste boken "Slam" som var ett ovälkommet, oväntat trist bottennapp). Jag känner att jag borde göra samma sak. För handen på hjärtat, hur många av de nya skivorna har jag egentligen älskat med samma glöd som de skivor som kom förr, ni vet på den tiden när det fortfarande gjordes musik som betydde något, som inte var trista kopior av något som du hört förr, och mycket bättre. Nya "Killers" är ju egentligen ett stort misslyckande, det nya slickade soundet är ju faktsikt svintråkigt. Lika tråkigt som det ju egentligen är att lyssna på sömnpillrena Fleet foxes om man måste vara ärlig.

Kjell Häglund skrev en gång i en krönika om varför han slutade skriva om popmusik. Det var för att för (och jag önskar nu att jag hade möjlighet att hitta ett citat) varje ny kass skiva han tvingades ägna tid åt stal tid han kunde ägnat åt att lyssna om och tränga djupare in ett musikaliskt mästervetk. Och nog fasiken har han rätt. Jag får betydligt större utbyte att hitta nya skivor från 60/70/80/90-talet med artister som jag aldrig hört förut än att lyssna på ännu ett gitarrband som låter som ett coverband på originalen i bästa fall.


Dessa artister har jag egentligen lyssnat mest på i år.

• Richard Hawley

Jag har missat honom i flera år trots att jag läst om honom. Efter att "Lady´s bridge" kom har jag dock lyssnat mig bakåt på hans skivor. Han låter verkligen inte som någon annan. Han skriver tidlösa standards så klassiska att de kunde ha sjungits in av Elvis, Johnny Cash eller Roy Orbison. Inledningsstrofen på Coles corner har ljudit åtskilliga gånger i år då jag dragit igång min Hawley-spellista. Man får rysningar.

• Adorable

Adorable är ett shoegazing-band från tidigt 90-tal som jag missade. I våras fick jag ett återfall och började lyssna intensivt på My bloody valentine, Ride och så då Adorable och deras första skiva "Against perfection" som verkligen gör skäl för namnet. Det är så oerhört bra att det gör ont i en att de inte höll på längre. Favoritspåret är den melankoliska "A to fade in" med sin grandiosa avslutning. denna hörs tyvärr inte i klippet här som är en aukustisk version framförd av sångaren Pete.

Årets skivor 2008

Om de är årets bästa vet jag inte men nedanstående är ialla fall de skivor som jag har lyssnat på mest i årets utgivning. Numera så skaffar jag musik i efterhand i stora drösar och källorna blir allt färre. Men ändå.

• Paul Weller - 22 dreams
• Jack Johnson- Sleep through the static
• Coldplay - Viva la vida
• Fleet foxes
• Glasvegas
• Sebastian Tellier- Divine EP
• Mariah Carey- E=MC2
• Magnetic fields - Distortion
• My morning jacket- Evil urges
• Duffy- Rockferry

När jag kollar på listan så slås jag av att den består av kritvit rock med en fransk kritvit house-rand och en liten soulrosett på kragen. Inte en hip hop skiva, ingen RnB. Undrar vad jag borde ha lyssnat på? Tips mottages tacksamt. Nån som har nån trevlig fransk pop att rekommendera? Eller nån riktigt fin Native tongue-doftande platta från NY?

I avdelningen "bra för att vara svenskt" (svensk musik på engelska är ju per definition uslare varianter av utländsk musik och med undantag för geniet Robyn skulle en jänkare aldrig betala för en kass svensk karbonkopia) var årets glädjeämnen Kleerup, Amanda Jensen och säkert nåt mer också som jag snabbspolat mig förbi av alla dessa trista kvinnliga singersongwriters.

Familjens kändis

Brorsan blev intervjuad på Rapport idag. Det lär jag aldrig bli. Har svårt att se att jag överhuvudtaget någon gång skulle förekomma i något av medierna. Brorsan har även förekommit ett antal gånger på bild och intervju såväl i lokalradion som på P1.

Så olika det kan bli. Min höjdpunkt som kändis i medierna är en liten bild ur lokaltidningen (ingen artikel bara bild och bildtext) för sisådär 20 år sedan på vinnarna av skoltävligen "Vi som vet mest" (jag har sparat urklippet i en pärm nånstans). Men besserwissers går ju tretton på dussinet i TV numera så jag är väl obsolet.

Böcker i öronen

Som jag skrivit om tidigare så har jag under det senaste året börjat lyssna på ljudböcker i min Iphone. Det började under de intensiva barnvagnspromenaderna förra hösten då jag fick en bunt böcker som jag laddade upp till min Ipod. Lite skeptisk var jag nog först för mina tidigare försök med kassetter och cd-skivor har inte funkat alls. Men jag har dock kommit fram till att förutsättningen för att det ska fungera är: Det måste vara "lätt" litteratur; det får inte finnas några större distraktioner i övrigt. Således fungerar svenska deckare på barnvagnspromenad längs Sveavägen och Odengatan utmärkt.

Mitt musiklyssnande har förvisso blivit lidande av detta då jag i princip aldrig kan lyssna på musik hemma så min enda möjlighet är lyssna på musik är via de vita hörlurarna.

Jag har tidigare sällan läst deckare och de gånger jag gjort det aldrig av svenska författare. Mankell eller Nesser har jag tex ännu ej läst. Leif GW Persson har dock blivit en favorit. Hans senaste böcker han har skrivit på 2000-talet är oerhört mycket mer spännande och även mer underhållande än vad jag minns från hans tidiga böcker som jag läste i tonåren. Jag gjorde dock misstaget att försöka läsa Läckberg efter en GW-historia och det var verkligen omöjligt. Han förflugna ord är så sanna- hennes prosa är verkligen som hämtad från Starlet eller Min Häst. Hennes dokusåpa- sambo får säga vad han vill, hennes karikatyrer till poliser och tramsiga historier som alltid slutar med en gravöppning är lika sannolika som ett avsnitt av Scooby doo.

Läckberg är dock långt ifrån den sämsta deckarförfattaren jag har läst. Mari Jungstedt är sämst sämst sämst. Hon är så usel att jag fick rysningar av att se henne på På spåret senast. Läste i brist på annat en av hennes böcker vid en pool i Thailand för ett par år sedan. Allt annat var på holländska och danska när jag grävde bland utbudet av kvarglömda böcker. Det var förbanne mig som en usel följetong från Allers! Undvik!

Gammal reklamfavorit

När jag såg den här filmen första gången för ett par år sedan skrattade jag så jag grät och jag har plockat fram den med jämna mellanrum efter det. Men det är ju egentligen en ganska smal film. Alla jag har haussat den för har älskat den. Men föräldragenerationen eller 80-talisterna som aldrig sett eller brytt sig om Flashdance? För dom är den ju bara en lustig kuriositet med en tjock man i spandex.

Humor som inte bygger på massa tidsbundna referenser är ju ganska enkelt egentligen. Sådan som är allmängiltig och därmed uppskattas av alla generationer och dessutom står sig oerhört svår och rätt sällsynt faktisk. Vilka kan sägas göra sånt idag egentligen? Säg något som får dig att garva läppen av dig som även din pappa och en 18-åring skulle gilla lika mycket?!

Jag kan göra mina egna människor- redux

"All fathers are intimidating. They're intimidating because they are fathers. Once a man has children, for the rest of his life, his attitude is, "To hell with the world, I can make my own people. I'll eat whenever I want, I'll wear whatever I want, and I'll create whoever I want. "

Jerry Seinfeld



Precis! Ni kan alla dra åt fanders! Nu är jag gud.

Botten är ur

När man börjar upprepa sig så är man på nedåtgående, de känner man igen från alla kulturyttringar och måste stämma även på en själv. Därför kör jag ett av mina mest klarsynta blogginlägg i repris här ovan.

Saker som gör en pappa lite trött, 6

Snövallar
Snöglopp
Snöstorm
Snöslaskiskorna
Snöhageliögonen
Snöhalka
Snömos
Snöhelvete

Dansa med mig själv

Jag borde kanske skriva den här bloggen mer i dagboksstil med tanke på att väl knappt någon läser den mer än jag själv längre. Kanske likt Bergman-parodin i Killing-filmen "På sista versen" där den egocentriske regissören håller på och analyserar sin avföring.

Saker som gör en pappa lite trött, 5

Tre små ord:

Nalle i toaletten.

Papa gillar- Café En halv trappa ner

På Barnhusgatan, femton meter från Drottninggatan ligger det här stället som turisterna inte har hittat till. Det är lite bökigt att ta sig ner för trappan med barnvagn men där nere är det rymligt. Personalen är tillmötesgående och de har riktigt god mat. Har ätit deras omeletter de gånger jag har varit där. Mycket goda!

Hata November

Efter flera dagar med rejäl förkylning för både mig och Barbidur kände vi oss idag i alla fall pigga nog för att ta en liten promenad. En nypa frisk luft borde ju vara bra kan man tycka.

Me nog tusan var det samma väder som det har varit nu sen den här j-a månaden inleddes- grå himmel, kompakt regn och så den perfekt höststormen som driver vattenkaskaderna in i ansiktet och genom alla håligheter i kläderna. Trevligt. Men det kunde väl ha varit värre. Hade man levt i framtiden som den porträtteras i apokalyptiska filmer som t ex Bladerunner så är det ju sånt här väder varenda dag. Eller om man skulle bo i Bryssel för den delen.

Saker som gör en pappa lite trött, 4

Barbidur ställer sig väldigt ofta och dunkar på badrumsdörren med full kraft och ger inte med sig förrän man öppnar dörren. Då vill han leka med vatten. Antingen klättra upp på en pall och stå och plaska i handfatet (en lek som kan pågå i timmar förmodligen men jag ger upp långt innan dess till vilda protester), öppna på toalettlocket, eller menande peka på badkaret i vilket alla lösa föremål kastas ned.

Papa gillar inte- Möbelcafet

Möbelcaféet heter ett ställe som verkar ha tagit idén från Grill att låta inredningen från en gammal möbelaffär finnas kvar. I alla fall i en del av stället.

Sällan har jag sett så mycket föreskrifter om hur man ska uppföra sig riktad till studenter och barnfamiljer vilka tydligen inte är önskat klientel här.

Men varför skulle vi vilja gå hit när de serverar de äckligaste bryggkaffet man kan tänka sig, oätliga bullar och chokladbollar och personalen är nonchalant och ointresserad? Håller er undan! Kvarteren vimlar av bättre ställen. Detta är ett av Vasastans absolut sämsta endast i konkurrens av några grymma bottennapp på Drottninggatan och Sveavägen.

Papa tycker till om- tidningen FOOD

Det har kommit en ny tidning i handeln som riktar sig till matintresserade män. Tidningen har fått rätt elak kritik av olika (kvinnliga) skribenter. Jag var ändå alltför nyfiken för att kunna motstå då jag kände att jag borde höra till målgruppen för en dylik tidning.

Tidningen träffar definitivt rätt såtillvida att den skiljer sig från de traditionella tidningarna som listar olika recept och bilder på mat för 4-6 personer och med tillhörande information om tid och kostnad. Vad jag dock inte har helt klart för mig är vad de har för syfte med tidningen. Det känns som att de vill omfamna både personer som gillar matlagning som krogbesökare men artiklarna skjuter åt väldigt olika håll. Vad är det som gör tidningen mer riktad till män? Att de bara intervjuar manliga kockar? I brist på egen program förklaring låter de Carl Jan Grankvist skriva en krönika där han liknar kvinnors sköte med kastruller och grillspett med... Ingen bra början på en seriös tidskrift. Han menar dock att kvinnor (och då menar han väl de vanliga mattidningarna) bryr sig mest om ekonomi medan män vill att maten ska vara spännade och inte tänker så mycket på kostnader.

Den kritik om riktats mot tidningen är att den skulle vara rätt grabbig. Och de har till viss del rätt. De har stoppat in massor med larviga faktarutor och småartiklar som känns riktade till 20-åringar som tidigar läst Slitz, och de kan aldrig vara rätt målgrupp. Intervjun med Leif GW Persson om dejttips känns helt malplacerad och larvig t ex.

Jag tror att tidningen skulle mått bättre om de rensat ut allt det juvenila och satsat på seriösa reportage om mat inkluderande råvaror, tillagning, köket och matupplevelsen. Om dom plockade in lite skribenter som t ex. Jan Gradvall, Claes Britton och Clara Block och så att man fick se artiklar på teman av typen:

• Mattias Dahlgren visar hur man trancherar en stek
• Vitlök i maten
• Hur är funkar hierarkin i restaurangköken?
• Min dag som smörgåsnisse- inifrånreportage från ett restaurangkök
• Bogey föredrog Gimlet- en drinkhistorik från 1900-talet
• Bästa biffen kommer från Pampas
• Odla egna tomater på balkongen

Om detta bara skulle intressera män? Nä, knappast va?

Papa gillar- Café caesar

Tänkte skriva en rad då och då om ställen jag gillar och som jag varnar för ur ett pappa-perspektiv. Det blir huvudsakligen lunchställen och kaféer inne i Stockholm.

Café Caesar ligger hörnet Ynglingagatan/Norrtullsgatan långt uppe i de norra delarna. Det ligger perfekt för avstamp eller landning i samband med ett besök i Hagaparken. Stället är knappast särskilt inne eller unikt egentligen. Menyn är precis såsom de flesta kör idag med sallader (Caesar t ex), hälsotallrikar och varma mackor. Men de gör det bra. Det som jag gillar är att det är ganska rymligt att få in vagnen, många barnstolar och att toaletten har skötbord. Personalen är rätt trevliga också.

Förgrymmade ungar?

Missade ni dokumtären Förgrymmade ungar så går den i repris flera gånger. Se denna!

Den skildrar hur opinionen har svängt till att de vuxna numera skall uppfostra genom utnyttja sin makt över barnen och forma dom till harmlösa får som står och bräkar bä bä bä. Våra barn skall bli viljelösa mähän annars skall dom få en sittopp tydligen för det är ett moraliskt förfall utan like. Att ställa treåringar i skamvrån och ge okoncentrerade tioåringar skolförbud är den nya fina pedagogiken.

Och det mest oroande är att inte bara opinionsbildare som DNs förre chefredaktör men även en politiker som Björklund får stå oemotsagd i sin strävan att vrida klockan tillbaka till 1955. Har vi skolagan tillbaka inom ett par år? Fy fan!

På SVTs forum är debatten om programmet het. Inte oväntat rasar många mot att programmet skulle vara så vinklat. Och visst var det så. De som gnäller verkar dock vara antingen Stig Järrel-gubbar som är övertygade att skolan regeras av skrikande slynglar eller mammor som känner sig träffade för att deras egna Föräldrakraft-pedagogik i hemmet med guldstjärnor och timeout-rum ifrågasätts. Säkerligen skulle debatten gynnas av om programmet varit mer balanserat (Barbamamma var rätt sur över det) men jag bryr mig inte faktiskt. Opinionen har varit så ensidig under så lång tid så det var på tiden att någon kastade in en brandfackla och ifrågasatte om det viktigaste verkligen är vuxnas MAKT över barnen och på vilket sätt ORDNING och REDA ska öka inlärningen i skolan. Jag är så innerligt trött på den malande och slentrianmässiga gammelfarbror-retoriken att all pedagogik som kom på 70-talet skulle vara flummig.

Vi flyttar inte ba!

Så Norrlänningarna försöker locka upp sörlänningarna till mygghelvete och ständigt mörker med massa jobb som bete? Hur skulle det se ut? Ska vi avfolka de södra förorterna nu? Vad händer då med alla de tunga underleverantörerna (pizzerior, spelbutiker och solarier)?

Stå på er! Vi flyttar ente sörru. Hela Stockholm ska leva.

Saker som gör en pappa lite trött, 3

Varför är det så lockande med vatten för ett litet barn. Och det gör ingen skillnad om vattnet finns i en fontän, i bakaret, i vattenkranen eller i toaletten.

Picture this-
En pappa är riktigt riktigt nödig efter en dag med barnpassning och kaffe av varierande kvalitet. Så efter att ha bytt blöja vid skötbordet så vill pappan gärna göra sina behov inne på toaletten han med. Han son är för stor för att placeras i babysitter (och ni som tänkt föreslå att placera honom i barnstol kan glömma det för det funkar bara när han är fastspänd, annars kliver han ur). Pojken får stå bredvid och titta på medan hans far förevisar hur det hela går till. Tror ni han står stum av beundran och stirrar på denna händelse, eller kanske ointresserad kollar in lampan i taket? Icke sa nicke. Han pekar först glatt förtjust, skriker sedan "titta" och rusar fram mot toalettstolen. Pappan får försöka fösa bort honom mot kroppen för att hindra honom från att sträcka ner sina händer i strålen. Och när det har spolats så får man slita bort den unge mannen som nu har ett fast grepp om toasistsen som han lyfter och stänger. Sen återstår bara att tvätta händerna gemensamt vilket ju leder till ett ramaskri när sedan den roliga plask-leken upphör. Det är bara att knipa framgent. Nog ska njurarna vara gjorda att tåla en hel del?

Under belägring

Det är banne mig helt omöjligt att försöka ta sig ifrån vårt nya hus utan att mötas av ett gäng byggarbetare som är fullt sysselsatta med en maskin som för h-iskt mycket oljud. Det byggs förvisso nya hus nermot vattnet men gatorna runt om oss har de inte gjort klart än heller.

På andra sidan vägen åt andra hållet byggs en ny galleria.

Försöker man smyga sig västerut i ett ögonblick då det råkar vara lugnt i närområdet så möts man av anläggningsarbete av en ny park.

Knallar man över bron vid Karlberg mot Huvudsta till möts man vid strandpromenaden av ett vägarbete som tvingar en ut på gatan.

Och går man österut längs Karlbergs strand så har ett energibolag hållt på i månader med att försöka för så mycket oljud de kan i sin lilla grotta.

Tur att vi har treglasfönster hemma. Känns som läge att gå i ide och komma ut först framåt våren 2009.

J-a kontorsnissar!

Innan vi flyttade till vår nya lägenhet så njöt vi av faktumet att inte heller denna gång ha lägenheter på andra sidan gatan utan kontor. För det vet man ju att kontorister jobbar kontorstider. Vilket ju är 8-17. Eller hur?

F-n heller. När man masar sig upp för en tidig frukost med en pigg Barbidur vid 6-rycket så nog är det tänt där och en kvinna sitter och glor på skärmen närmast fönstret i det stora akvariet till kontorslandskap. Och när vi masar oss till sängs framåt 23-tiden så är det ofta fortfarande tänt. Har vi tur så släcker dom och går vid 20-tiden.

Vad är det för grym arbetsgivare? Vet facket om detta?

Hade det varit kontorsrum och inte landskap vore skadan mindre. Nu får vi fixa rejäla insynsskydd vilket knappast var tanken när vi hade stora fönster och balkong som ett av de stora argumenten för lägenheten.

Hoppas dom går omkull dom j-arna. Dom råttorna försöker rädda sin dödsdömda firma. Nästa vecka tar kommunen över lokalerna och då blir det 9-16 som det ska vara!

Bonjour Kungs .. Horns....tristesse

Bonjour underbara Kungsholmen.
Att så äntligen få se vatten från sitt fönster och kunna gå längs Ulvsundasjön och Karlbergskanalen in mot stan.
Hejsan fina byggnad med parkeringsgarage och dagis i huset, lekplats utanför och gemensamhetslokaler.
Hej du stora fina fräscha nya moderna lägenhet.

Ciao j-a bygghelveteskaos varenda dag framöver i flera år.
Hello promenad under Essingeleden för att komma fram till allmänna kommunikationer.
Välkommen nya värld då en shoppingdag inte innebär ner till city utan 10 minuters färd till Kungens kurva med bilen.
Hallå där du område utan affärer och där alla restauranger bara serverar lunch.
Steg vi av på rätt station?

Bon voyage Vasastan

Hejdå förbannade Vasastan.
Den enda stadsdelen utan en strimma vatten.
Bye bye alla alkisar och wannabeskejtande tonåringar vid Observatorielunden.
Adieu alla j-a raggarrundor , studentkorteger, maratonlopp som gav oss trafikkaos och oväsen.
Tjaba trånga lilla vindslägenhet med minifönster.

Hejdå du grandiosa Sveavägen, den enda avenyn som är värd epitetet i hela landet.
Arrivederci Sosta; dubbel macchiato som morgonrutin är historia nu.
Wiedersehen en kvarts promenad till Humlegården, Hötorget, Brunnsviken, Vasaparken.
Ciao alla stamställen vi tytt oss till i tio år.
Tåget har gått...

Saker som gör en pappa lite trött, 2

Vänd bort huvudet ett par sekunder och grabben står där på parketten med blöjan i handen flinandes och med en stor pöl framför sig. Och är du inte snabb nog så ser han till att springa kana i det och gör sedan en saltomotar smack ner i golvet.

Jo, det är uppenbarligen trevligare att kissa au naturel. Får introducera potträningen rekordtidigt...

Saker som gör en pappa lite trött

"Iphone tål inte fukt" så "stanna inne när det regnar" kan man läsa när man desperat googlar efter hjälp när ens telefon låst sig på en och samma skärmbild. Jo tack, det behöver inte vara regnvatten. Barn-saliv gör jobbet lika bra...

Nästa vecka: hur det känns när ditt barn bajsar i badkaret.

Varför hatar folk barnvagnsmaffian? -part three

Hatarna har väldigt svårt för barnskrik, särskilt på allmänna färdmedel.

Det borde vara förbjudet att ha med småbarn på kommunala färdmedel, varför åker de inte bil?

Du är inte miljöpartist va?

Varför får dom inte tyst på sina skrikande barn?

Tro mig, föräldrarna tycker att det är mycket jobbigare än omgivningen gör. Dels för att det är pinsamt men framförallt för att barnet skriker av en anledning.

"Vad ska man göra med den barnvagnsmaffia som drar runt på stan och som tror att de ÄGER VÄRLDEN?"

Inse faktum: Det är vi som äger stan nu. Flytta på dig eller flytta!

Varför hatar folk barnvagnsmaffian? - part deux

Barnvagnsmaffian ockuperar alla restauranger och caféer enligt "hatarna".

"Dom bor i små ettor för att dom nödvändigtvis måste bo i innerstan så caféerna blir deras kök"

Snicksnack. Barnvagnsmaffian i innerstan består till stor del av RISKisar som valt att inte flytta ut till Bromma.

"Dom sitter och sörplar latte och upptar platser hela dagarna"

Allvarligt? Småbarnsföräldrar fikar tamejfan snabbast och mest effektivt av alla i världen. Barn sover inte länge om dom inte är riktigt små så det är till att hälla i sig sin kaffe, mata barnet, snabbt blöjbyte och så iväg. Studenter däremot sitter i timmar, och nu när många ställen erbuder Wifi så sitter det en kille i varje hörn med en laptop och tar upp plats.

"Hela lokalerna är fullpackade med barnvagnar och det luktar bajs"

Om du till äventyrs anträtt en lokal som faktiskt accepterar att man får ta med sig barnvagnen in, vilket ytterst få gör, så ska du nog välja en annan lokal om detta stör dig. Samtidigt tyder detta på att stället bör vara ganska rymligt. Och det där gnället om att det skulle lukta barnbajs är så oerhört tramsigt när det kommer från personer som gladeligen inandas dofterna av svett, gammal öl och spya på krogen varje lördag. Dom har med största sannolikhet aldrig ens luktat på en fyra-veckors blöja - de skulle vid ett blindest sannolikt gissa på någon ny doft från Calvin Klein.

"Man måste sitta och lyssna på barnskrik hela måltiden"

Ett litet barn som ylar en liten stund skulle vara värre än det som man normalt utsätts för?

• En ensam kille som sitter och vrålar med en kompis i sin hörsnäcka medan han trycker i sig en macka.
  
• Tre hysteriskt fnittrande tonårstjejer som "bara dööööör" när de ska berätta vad som hände igår.
• Ett gäng 60-åriga damer som fått ett par glas vin innanför västen.

Jo, det är ju jobbigt om man missar att höra dessa fascinerande konversationer från grannborden.

"Vad ska man göra med den barnvagnsmaffia som drar runt på stan och som tror att de ÄGER VÄRLDEN?"

Inse faktum: Det är vi som äger stan nu. Flytta på dig eller flytta!

Varför hatar folk barnvagnsmaffian? - part 1

Sättet som många föräldrar framför sina barnvagnar på verkar inte uppskattas av den del av innerstadsbefolkningen som är barnlösa.

"Varför ska barnvagnar framföras i bredd på trottoarer?"

Varför går ett tjejgäng på fyra personer i bredd? Varför cyklar par i bredd på cykelbanan? Det är väl inte konstigt att personer som umgås utomhus vill se varandras ansikten när de konverserar. Och bra promenadstråk är breda och fina nog för två vagnar och en person att mötas på. Men med tvillingvagnarna har de faktiskt en poäng, de är verkligen massiva. Och att köra fler än två vagnar i bredd tyder på en viss inskränkthet. Här har hatarna en poäng. Man kan väl förklara det delvis med att nyblivna mammor är lite autistiska likt drömmande tonåringar eller gaggiga pensionärer. Och vi har väl överseende med dom?

"Varför är det alltid jag som ska väja för barnvagnen och inte tvärtom?"

Testa att köra en barnvagn nån gång så lär du bli varse för vem det är enklast att väja din trögefan!

"Det borde finnas körkort för barnvagnar såsom vissa kör"

Det finns en poäng men med samma logik borde det finnas det även för cykel eller moped, för ett barnvagnshjul på foten ger inga värre men. Sen vet jag inte heller om körkort alltid hjälper. Den där killen i Audin bredvid dig som korsar två filer utan att blinka, kör om på insidan mitt på avfarten och bränner rödljuset, hur tror du han agerar med barnvagn?

"Vad ska man göra med den barnvagnsmaffia som drar runt på stan och som tror att de ÄGER VÄRLDEN?"

Inse faktum: Det är vi som äger stan nu. Flytta på dig eller flytta!

Barnvagnsmaffia?

Om man googlar på "barnvagnsmaffia" så får man träffar av två olika karaktärer. Dels verkar uttrycket användas i affekt av irriterade människor som har något emot människor som har barn och dels verkar det faktiskt användas av vissa människor (som regel kvinnor) i just denna utpekade grupp i sammanhanget att "gå ut och gå med barnvagnen ihop" och därmed bilda en "maffia". Jag förmodar att det sistnämnda sägs med glimten i ögat men det kan inte uteslutas att vissa barnföräldrar känner att de behöver ett visst "beskydd"för att våga gå ut på stan befolkad som den tyvärr är av barnlösa, egofixerade, nihilistiska halvapor.

Papa ämnar reda ut den aversion som riktas mot den sk. "barnvagnsmaffian", bena ut orsaker och komma med en del praktiska förslag framgent.

Papa flyttar

Tre veckor kvar till den oundvikliga flytten från Vasastan till Kungsholmen västra (eller Alvik östra som en lustigkurre till kompis kallar Lindhagensområdet). Nästa månad kommer även min pappaledighet att komma igån på allvar då Barbamamma återvänder till sin arbetsplats för långa dagar av id och ävlan.

Har gett denna blogg lite kosmetika och ämnar även ge den lite livsluft i form av de korn av sanning från livet för en pappa i stan som ju annars förvägras mänskligheten. Håll ut!

On hold

Nä jag lyckades inte blåsa liv i bloggen denna sommar.
Men i höst kanske jag kan börja skaka liv i blogg-liket.
We'll see...

Papas playlists

Dessa skivor spelas allra mest i min Iphone när jag är ute och går med barnvagnen gata upp och gata ner i Vasastan:

• Paul Weller- 22 dreams (Gradvall har rätt- överraskande och underbart)
  
• Jack Johnson: Sleep through the static
  
• Kleerup
• Maria Carey: EMC2 (Sic!)
• Sebastian Tellier: Divine EP (Får inte ur den ur huvudet)
  
• My morning jacket: Evil urges (Besvikelse i totalen men en del bra spår)
  

Och så har jag ett antal ljudböcker, företrädesvis svenska deckare. Upptäckte detta under vintern. Har tidigare aldrig tidigare klarat formatet men under promenader så är det perfekt. Får dock inte anstränga hjärnan för mycket och det ska inte göra så mycket om man missar någon mening för att en buss dundrar förbi.

Consigliere Papa

Papa kommer bland annat att rapportera från slagfältet i Vasastan där vi i barnvagns-maffian håller ställningarna mot alla de som hatar oss så frekvent på alla insändarsidor; pensionärer, 20-nåntingar, besvikna sossar, trötta bilhandlare m fl. Striderna står på flera områden men restauranger och publika platser som torg och parker är de viktigaste områdena att ta från de bittra barnvagnlösa människorna som inte har insett att allt redan är förlorat.

Jag rapporterar i egenskap av consigliere för vår familj som leds med hård hand av capon S .
Far snart på semester söderöver så nästa rapport kommer nog från en annan ort.

/Ciao!

Papa is back!

Papa njuter just nu av pappaledigheten i en park nära dig. Och han kanske kommer att börja skriva en rad eller två ibland...