Saker som gör en pappa lite trött, 125

"Pappa bära" säger den lille parveln och sträcker upp armarna mot mig. Självklart! Först hoppa i en vattenpöl, därefter rulla runt i den våta delen av sandlådan och sedan använda händerna istället för spaden för att gräva upp sand som sedan kastas vildsint omkring. SEN ska pappa bära.
Nu gäller det att vara rätt klädd:
Sånt där skiten syns minst iögonfallande.

aker om gör en pappa lite trött, 101

När din on ryckt bort bok taven " " från tangentbordet.

Jag kan göra mina egna människor- redux

"All fathers are intimidating. They're intimidating because they are fathers. Once a man has children, for the rest of his life, his attitude is, "To hell with the world, I can make my own people. I'll eat whenever I want, I'll wear whatever I want, and I'll create whoever I want. "

Jerry Seinfeld



Precis! Ni kan alla dra åt fanders! Nu är jag gud.

Saker som gör en pappa lite trött, 5

Tre små ord:

Nalle i toaletten.

Saker som gör en pappa lite trött, 3

Varför är det så lockande med vatten för ett litet barn. Och det gör ingen skillnad om vattnet finns i en fontän, i bakaret, i vattenkranen eller i toaletten.

Picture this-
En pappa är riktigt riktigt nödig efter en dag med barnpassning och kaffe av varierande kvalitet. Så efter att ha bytt blöja vid skötbordet så vill pappan gärna göra sina behov inne på toaletten han med. Han son är för stor för att placeras i babysitter (och ni som tänkt föreslå att placera honom i barnstol kan glömma det för det funkar bara när han är fastspänd, annars kliver han ur). Pojken får stå bredvid och titta på medan hans far förevisar hur det hela går till. Tror ni han står stum av beundran och stirrar på denna händelse, eller kanske ointresserad kollar in lampan i taket? Icke sa nicke. Han pekar först glatt förtjust, skriker sedan "titta" och rusar fram mot toalettstolen. Pappan får försöka fösa bort honom mot kroppen för att hindra honom från att sträcka ner sina händer i strålen. Och när det har spolats så får man slita bort den unge mannen som nu har ett fast grepp om toasistsen som han lyfter och stänger. Sen återstår bara att tvätta händerna gemensamt vilket ju leder till ett ramaskri när sedan den roliga plask-leken upphör. Det är bara att knipa framgent. Nog ska njurarna vara gjorda att tåla en hel del?

Papa is back!

Papa njuter just nu av pappaledigheten i en park nära dig. Och han kanske kommer att börja skriva en rad eller två ibland...

Var är pappan i bloggen?

Den här bloggen har allt mindre handlat om mig som pappa och min son kan jag notera. Dels beror det väl lite på att jag har velat kanalisera en del funderingar och åsikter som inte är kopplade till min papparoll och dels så har jag väl känt att jag inte har kunnat skriva något mer allmängiltigt med lagom humor.

När jag nyligen blev uppmärksammad av Barbamamma på den här kvinnliga krönikören i Aftonbladet så upptäcker jag ju att hon skriver om allt jag skulle vilja skriva. Och hon har rätt i princip allt. Och hon är grymt rolig. Jag kan t ex skriva under på allt i denna.
och i denna.

Till alla popsnören vill jag påpeka att det alltså inte är indieguden Terry Ericsson
utan hon heter Terri Herrera Eriksson ( och ja, jag skulle också tycka det vore fantasiskt kul om de vore gifta. Stöter ni på nån av dom kan ni väl föreslå det!).

Bira-pappa?

Uttrycket lattemamma är inarbetat och även lattepappa används ibland. Men lattepappa känns lite långsökt faktiskt. Och varför just kaffe? Varför inte en öl?

Nu behöver ni inte bomba mig med invändningar om att fulla pappor inte är direkt lämpliga att ta hand om barn. Jag menar inte att man nödvändigtvis behöver barnvagnsanpassa pubarna på samma sätt som fiken. Det duger faktiskt om man kan kunna köpa en folköl i kiosken bredvid lekplatsen.

Sanningen är ju den att mammorna som regel är lediga under barnets första år då barnet mest ligger i vagnen. Då fungerar det utmärkt att dricka en kaffe på ett fik medan telningen sover gott i vagnen bredvid. När pappan startar sin ledighet har ungen börjat krypa och börjar gå. Då är det bara att glömma att sippa på en kaffe. Man kan inte balansera skållhet dryck med ett aktivt barn i sin närhet. Det är då som en burk iskall öl är den perfekta räddningen. Törstsläckande och gott men inte sötsliskigt.

En kompis har berättat att han genom att ha en folköl i handen när han sitter vid lekplatsen och vakar över sin dotter slipper inledas i diskussioner med omgivande mammor. De rynkar på näsan och låter honom sitta själv i sina funderingar. Han bryter nämligen mot alla heliga koder och är en paria. Vilket passar honom bra. Han slipper gärna dela en termoskaffe och diskutera mjölktänder, barnsjukdomar och potträning.

Barbapappa på vift i skåne

Idag lämnade jag Barbamamma och lille Barbidur hemma i Stockholm för en tre dagars affärsresa i Lund. Det var första gången sen grabben föddes som jag satte på väckarklockan för att de facto stiga upp innan han väckte mig. Jag är med andra ord duktigt trött nu.

Jag får höra muntra kommentarer om att "nu får du allt sova ut ett par nätter". Men faktum är att jag inte har några problem att sova alls om nätterna. Då sover pojken så snällt. Det är övrig tid som han är orolig, särskilt om kvällarna. Så jag har mest dåligt samvete för att Barbamamma ska vara en sömngångare tills jag återväder. Nästa vecka kanske hon ska åka bort nåt dygn? Fast hon klarar ju inte att lämna honom många minuter förstås.

Grinig halvgammal snubbe

Är det meningen att man ska vänja sig vid den sömnbrist som det innebär att vara småbarnsförälder? Är det något kroppen fixar automatiskt? Och den där stressen det innebär att hela kvällarna gå runt med ett barn som är ledset,oroligt och hungrigt?

Jag älskar min son, det är inte det, men hans sällskap påverkar min relation med omgivningen.

Jag antar att man kan hantera det genom att kanalisera sin trött-grinighet genom att vara stoiskt lugn och skratta bort det hela. Eller så kan man äntligen se till att låta humöret styra och be alla idioter i världen fara och flyga. Och dom är många. Vad skönt det kommer att kännas!

Jag kan göra mina egna människor

"All fathers are intimidating. They're intimidating because they are fathers. Once a man has children, for the rest of his life, his attitude is, "To hell with the world, I can make my own people. I'll eat whenever I want, I'll wear whatever I want, and I'll create whoever I want. "

Jerry Seinfeld



Precis! Ni kan alla dra åt fanders! Nu är jag gud.

Postnatal couvade

I mitt första inlägg på bloggen resonerade jag kring couvade, manlig skengraviditet. Jag har nu insett att detta fenomen inträffar först efter barnets födsel. Efter fyra veckor hemma med sonen så har jag nu ätit mig till en stilig rondör. Sprit har jag hållit mig från men bristen på detta i kombination med mycket tid hemma i trötthetens rus, snabbmat, godis, kakor, söta drycker i ett överdåd aldrig tidigare skådad har gjort sitt. Jag som aldrig dricker läsk eller äter kakor normalt har nu gurglat i mig cola och ätit kakor till lunch.

Blir väl dags att börja röra på sig nu. Och byta det farliga sockret mot en brygd på malt och humle.

Dagens citat

Ett ordväxling från vardagen.

Räcker över sonen till Barbamamma för matning efter ett besök på skötbordet.
- Men har du bajs på handen?!
- Ja, titta där! Bajs minsann.
-Ja, där ser man.

En son och hans far

Stilstudie av stolt fader på förlossningen en måndagmorgon i juli. Elegant som få. Jag drog visst handen genom håret och Barbamamma var snabb som 17 med kameran. Inga foton jag kommer att rama in precis.

Barbapappa visar ryggrad

Vad är väl umbäranden för en höggravid kvinna mot en man med ont i ryggen? Blott intet. Har dragit på mig ryggskott med besök hos en kotknackare som följd. Så Barbamamma höll på och daltade med mig igår och bar fram saker och så. Men det kan ju hänga ihop med att hon har dåligt samvete för att hon kallade mig "dvärgen i Twin Peaks" när jag stapplade runt krum med böjd rygg.

Barbamamma tappade en penna på golvet igår varpå följande konversation utspelade sig:

Barbamamma - Jag når inte!
Barbapappa - Inte jag heller!
Barbamamma - Den kan väl ligga där?
Barbapappa - Ja, ligg där nu pennan! Ligg där och skäms!

Vi kom sedan i alla fall överens om att se till att inte tappa saker.
Ryggen är bättre idag så jag kan ägna kvällen åt att plocka upp saker. Lär ta en stund.

Kronprinsen tar över

Den här bloggen kommer snart riskera att hamna i en torrperiod då annat kommer att ta mer tid. Jag kommer då jag skriver något göra det på en annan blogg dedikerad en annan familjemedlem. Men det känns tryggt att veta att släktens bloggande förs framåt av min överman. Världens roligaste kille!

Jorå tjena!

Byt könet på bilden här så ser du realiteten. Nu är det inte läge att börja manifestera sin manlighet genom att spotta tuggtobak eller spela allan. Eller ducka hushållsysslorna. I helgen ska jag tvätta igenom alla nyinhandlade bejbis-kläder och handdukar. Olika personer i min närhet indikerar till mig väldigt osubtilt att jag bör se detta som en helt ny hobby som jag kommer att göra i princip dagligen. Kul kul.

Barbapappa boar sig vidare

Vi bor i en väldigt liten lägenhet i östra Vasastan i Stockholm. Ungefär en månad innan vi fick reda på att Barbidur/Barbotine var på väg bokade vi oss på en nybyggd lägenhet på Kungsholmen. Som dock inte är färdig att flytta in i förrän sommaren 2008. Så det första året får vi klara oss i vår lilla tvåa. Bejbisen tar ingen plats, säger alla. Visst, men vi har problem nog med att få plats med våra saker som det är och tycker allt är en röra. Så medan Barbamamma vilar sig i soffan springer Barbapappa runt och omorganiserar.

Jag har nu installerat ett nytt sideboard för pärmar, nya byråar för barnkläder, lakan mm samt gjort plats för barnsängen. Våra saker har stuvats om till källarförrådet, återvinningscentralen eller vårt eget Shurgard - svärföräldrarnas källare.

Barbamamma har beordrats vila av läkaren och skådar aktiviteterna från soffan. Hon vilar visserligen men meddelar att rent mentalt blir det föga vilsamt att beskåda och lyssna på mitt eviga hystande och kånkande. Hon ser fram emot den där tiden när vi bara kan njuta. Jag tröstar henne med vad skönt hon får det när jag är på jobbet och hon slipper mig och mitt oljud hela dagen lång.

Pappaledighet är som att göra lumpen

Min vän Fotbollsfakiren publicerade en kommentar så bra att jag väljer att publicera den som ett inlägg för att ingen ska gå miste om godbiten. Det var som svar på min slutsats om pappaledigas vurm för kamouflagefärgade skötväskor.

Pappalediga ser ofta detta som att göra lumpen. Följande indicier pekar i denna riktning:

• Blöjbyte utomhus är lika bekvämt som att skita i en grop i skogen.
• Man måste vara ute i ur och skur och leka i sandlådan.
• Man bestämmer inte själv vad man ska göra (i lumpen bestämmer befälet, under pappaledigheten bestämmer barnet).
• Staten betalar dagpenningen (dock lite bättre betalt än under lumpen).
• Eldpost/vaktpost och nattvak är ungefär det samma.
• Man får köra stora fordon (Jämför pansarbandvagn med barnvagn från BRIO, Emmaljunga eller Teutonia.
• Man får dra pulka på vintern.
• Alla berättar historier från lumpen och alla berättar historier om sina små telningar.
• Man har alltid skitiga kläder.
  

Detta gör sammanlagt att lumpen = pappaledighet. Och eftersom vi alla kommer ihåg massa roliga saker från lumpen så kan man dra slutsatsen att man kommer att se tillbaka på pappaledigheten som en riktigt kul grej.

Dessa krigsbarn

Det finns just nu ingenting coolare att äga som småbarnspappa än en Diaper dude skötväska. Kamouflagefärgad. Googla märket och du hittar alla hollywood-färäldrarna. Nu är det inget direkt konstigt med det. Många andra märken gör liknande väskor som ser snarlika ut. Men varifrån kommer denna fäbless för kamouflagefärgat?

I Stockholm var medelåldern för förstagångspappor 2006 32,7 år. En respektabel ålder. Man har studierna bakom sig. Fast jobb, bostadsrätt eller villa, bil, fast sällskap. Och sen skaffar man barn.

Nu väntar ett uppehåll i arbetetslivet när man hänger in den svarta kostymen för att (tror man) gå runt i parken med en ölburk eller lattemugg i handen tillsammans med polare i samma sits. Man klär sig lite casual. Springer in på närbelägna butiker för att föryngra sig. Och vips ser man ut som 17-åringarna; t-shirt med dödskalletryck, cheap mondays jeans alt cargo-pants, något obskyrt japansk sneakermärke, plus då en kamouflagefärgad skötväska.

Att man har behov att framstå som en ung hipp pappa är väl en sak. Men vadan vurmandet för kamouflagefärgat på bebisprylar? Går krigsfetischism fint ihop med småbarn? Eller vill papporna känna sig som att de gör lumpen när de är pappalediga? Jag tror att jag kan vara inne på något nu...