Öppnis - tack för det!

Jag och Barbidur går på Öppnis nästan varje dag i veckan. Eller Öppen förskola som det ju heter egentligen på vuxenspråk (föräldrar tenderar ju att gå i barndom och använda barnidiom i övermått). Det är nödvändigt för oss bägge att komma ut och aktivera oss varje dag. Barbidur för att se andra barn, komma till ny miljö och leka av sig. Och mig för att kunna sitta ner en liten stund utan att han rycker mig i benen, dricka lite billigt kaffe (7 spänn är standard!!) och samtala med en annan vuxen.

Jag har frågat andra om det där med Öppna förskolan men har mötts av levande fågelholkar. Skolverket skriver om riktlinjer för verksamheten och den bedrivs väl i regel av kommunen eller stadsdelen. Men hur länge har detta funnits? När jag var liten fanns det då inte. Och hur spritt i landet är det utanför storstäderna?

Vi pendlar mellan öppnis på Arbetargatan på Kungsholmen och så ett annat ställe, öppna förskolornas nirvana, som är för bra för att jag ska vilja sprida det till någon annan. Det får andra ställen att framstå som knarkarkvartar och är lite överbelamrat redan. Senaste budet är att Öppnis på Kungsholmen ska slå igen och förvandlas till en byggbarack/värmestuga i Rålis på samma sätt som det i Vasaparken. Snacka om nedköp i så fall!

Sen kan man ju leka ute säger ni? På tok för kallt för en frusen far. Men visst, det gör vi också ibland. Men inte länge. Jag hatar vintern.

Rusning till apoteket

I söndags så kom jag och Barbamamma på att vår mjölkersättning var på upphällningen. Vi ringde och kollade och det visade sig att apoteket vid Fältöversten var välförsett. De öppnade klockan 12.00. Då vi var på väg med bilen ner till Nyköping på en dagsutflykt så styrde vi först kosan längs Karlavägen ner till de grå delarna av Östermalm. Jag satte mig med Barbidur i baksätet utanför medan Barbamamma sprang in. Jag räknade med att hon skulle vara tillbaka på fem minuter, men det drog ut på tiden.

Det visade sig att det hade varit en kö av pensionärer som hängde på låset. Klockan 12.00 en söndag! När dörren öppnades så slogs dom med käppar och rullatorer på väg in och de som förlorade rusningen från dörren fram till kölapparna vrålade i högan sky. Man kan tycka att Barbamamma borde ha kunnat plocka några placeringar mot gamlingarna men hon innehar en hänsyn mot sina medmänniskor som får oss andra egocentrerade bufflar att skämmas.

Tydligen stämmer alltså den gamla fördomen om detta område som ett starkt russin-fäste. Då vi planerar en flytt till Käppholmen nästa år ser jag fram emot att få reda på om den även den fördomen håller sig. Min egen utgångspunkt är dock att de flesta delarna här har tagits över av de yngre generationerna. Så man borde vara rätt ensam på apoteket en söndag. Vi får se.