å den enda som sjunger det är jag

Måste lägga in ett inlägg till om det här med texter och musik. Jag och min brorsa brukar ibland skråla refrängen till den här fantastiska låten med Traste lindens kvintett. Bara refrängen, för sen kan vi inget mer och fyller då i med raj-raj. Traste Lindén brukar och brukade ofta buntas ihop med massa andra grupper (Sigge Hills, Svenne Rubins) som kom från och sjöng om landsbygden i början av 90-talet. "Tokroliga" brukade vara ett epitet som användes. Lyssnar man på deras texter så ser man dock inte något tokroligt alls utan de är istället otoligt melankoliska. På sånger som "Ensam igen" och "Tåget går" så kan man inte missa det men i just "Svenska flaggans dag" är musiken så stompig att man kan missa att sången egentligen är rätt tragisk.

"Jag tar bussen in till stan nya byxor, nya skor Lite full. luktar gott går förbi där du bor Jag fick en hundring utav mamma för jag inte skulle stanna Hon har en vän på besök hennes sista försök Det är svenska flaggans dag å den enda som sjunger det är jag Vi skulle mötas vid station sådär en kvart över tre Nu har jag väntat i en timma du får inte var med Så jag tar en promenad i nya byxor, nya skor lite full, luktar gott går förbi där du bor Det är svenska flaggans dag."