tisdag 10 juli 2007

Lidl-människor

I förrgår gick jag och handlade på Lidl på Sveavägen. Min kompis D brukar gå dit och handla. Han säger att det är ett mycket prisvärt ställe att gå till om man är ute efter mjölk, bananer och dammsugare. Då just detta stod på min inköpslista beslutade jag mig för ett jungfruligt besök.

Jag kunde redan på trottoaren utanför konstatera att det inte var personerna jag brukar se på mitt närliggande Konsum som handlade här. Faktum var att när jag promenerade in i butiken kryssandes bland folk i kassaköerna på jakt efter en korg så kändes det som att det här inte var folk från kvarteren alls. De såg inte ut som de personer jag brukar springa på på uteserveringen på Spelbomskans, inne på Sosta eller ens på systemet. Lidl är rätt udda som ni säkert vet. Billiga varor av Eldorado-snitt men samtidigt ett roligt utbud av varor som appellerar till en mer centraleuropeisk målgrupp - gulaschsoppa och surkål på burk, apfelsaft och korvar. Och så ett sortiment som försöker täcka in det man finner på Jysk, Claes Ohlsson och Ellos. Men det är människorna som fascinerar mig. Det är uppenbart att jag bor på en ö för de här människorna har jag inte sprungit på någonstans i innerstaden. Killen framför mig i kön är i 30-årsåldern. Han är rejält tankad så här vid 17-tiden en måndag. Klädd i träningsoverall står han med en popcornmaskin i famnen. Han tappar sina sedlar som han har hopknycklade i fickan och när han böjer sig ned ser jag att han har ett stort hål uppe på tån på sin joggingsko. Paret bakom mig verkar nyktra men stinker svett. De pratar högljutt och har samlat på sig troféer i form av en stol, persikor och folköl. Det kändes som jag var med i ett avsnitt av "My name is Earl". Är affären så bra och billig att folk kommer långväga ifrån eller lever jag tunnelseende för min omgivning? En del studenter och invandrare med huvudfokus på fruktdisken såg jag men inte en enda mamma eller pappa med barn. Det här var en spännande upplevelse jag rekommenderar alla som fastnat i en klass-bubbla. Jag kände mig som Just D i deras video till "Tre Gringos" om nu nån minns den.

Inga kommentarer: